StudentFarsan

Då är det dags att svara på frågorna och sen blir det sängen.

Hur känns det att vara relativt ung och bli pappa?
Det känns kanon, jag ser det inte som något negativt utan enbart positivt. Jag och Sandra var ju inte för så länge sedan barn själva så man har ju barnasinnet kvar. Sen kanske vi inte har den livserfarenheten en äldre person hade haft men om det skulle vara något problem så finns det alltid någon att fråga.

Hur har dina kompisar reagerat?
Mina kompisar är nog lite nyfikna skulle jag säga. De undrar mest när den lille/lilla ska komma ut. Jag tror det är svårt för dem att sätta sig in i min situation då jag inte har någon kompis som har fått barn eller ska få på ett litet tag. Men jag tror de flesta tar det rätt bra och gör de inte det så är det upp till dem. Jag kommer iaf vara samma person som innan fast med ett större ansvar.

När är det beräknat att er bebis ska komma? Och vet ni om det är en pojke eller flicka?
Bebisen är beräknad till den 1/2 men den kan ju titta ut närsomhelst nu, då den är fixerad. Vi vet inte könet på barnet så det återstår att se på BB.

Har ni funderat på några namn till henne/honom?
Hur reagerade du när Sandra berättade att hon var gravid, eller hade ni anat det tidigare?
Om det blir en pojke vet vi vilket namn det blir. Där har vi 3 namn att välja på, om det blir en flicka blir det lite knepigare. Där är vi överens om ett namn tror jag. Så det kan bli lite värre om det skulle visa sig vara en flicka, men det löser vi då isf.
Jag fick ett telefonsamtal från henne där hon berättade att hon var gravid. Jag var minst sagt chockad! Mer finns att läsa på denna länken: http://studentfarsan.blogg.se/2008/december/daniel-du-ska-bli-pappa.html

Undrar bara till vad du pluggar och var nånstans?
Jag pluggar till ekonom på Blekinge Tekniska Högskola i Ronneby. Fungerar fint med pendling faktiskt.

Hej! Vad sa dina/sandras föräldrar när ni berättade att ni skulle ha barn? Var reaktionen positiv eller negativ?
Både Sandras och mina föräldrar tog det väldigt bra. Sandras mamma var i ungefär samma ålder när hon fick Sandra så dem tyckte det var helt okej. Sandras pappa blev väldigt chockad och kunde knappt prata men han tyckte det var roligt. Min pappa blev också rätt tyst när vi berättade och mamma blev jätte chockad. Även dem tyckte det var roligt och började rabbla upp allt ansvar och dylikt man har gentemot sina barn. Så både mina och Sandras föräldrar reagerade positivt på det hela. Vi har ju faktiskt varit tillsammans i över 6 år så vi vet vart vi har varandra.

Hur kommer er ekonomi se ut? Känner ni er oroliga hur ni kommer klara den ekonomiska delen?
Ekonomin kommer givetvis att bli lite sämre än innan. När Sandra börjar med sin mammaledighet sänks ju den inkomsten rätt rejält. Jag känner mig inte orolig för den ekonomiska delen då vi har sparat och lagt undan pengar om det skulle krisa. Vi kanske inte kommer spara lika mycket men jag tror vi kommer ha roligt för hela slanten istället.

Var bebisen planerad?
Det vill jag inte påstå. Det blev som det blev.

Känner/snackar ni med några andra unga föräldrar?!
Är det svårt att sätta sig in i situationen att det snart kommer finnas en bebis i ert hem?
Jag brukar prata med Granis ibland (finns bland länkar till vänster) och sedan har Sandra en kompis som är lika gammal som har barn. De håller kontakten varje dag genom sms, ibland kan mobilen gå på högvarv här hemma men det är bra då de kan prata ut.
För mig känns det rätt svårt. Känns så overkligt på något sätt, går liksom inte att förklara. Jag tror det blir lättare sen när alla bitar faller på plats och vi är hemma och allt får ta den tid det tar. Men det blir garanterat en stor omställning, helt klart.

Hur länge har ni varit tillsammans?
Vi har varit tillsammans i över 6 år, så det är ett tag faktiskt.


Jag hoppas ni är nöjda över svaren, jag är helt slut iallafall och sängen är inte helt fel nu alltså.

På återseende! //Daniel