Daniel, du ska bli pappa!
Fick en fråga om hur jag och Sandra kände när hon blev gravid. Jag kan ju enbart berätta hur jag kände då jag inte vet exakt hur Sandra kände sig. Så jag berättar hur dagen var när jag fick reda på att jag skulle bli pappa.
Dagen började som alla andra dagar, nämligen att jag skulle till jobbet. Dagen i ära skulle jag vara ute på Kungsholmen där man är ensam halva dagen för att sedan åka in till de andra. Klockan var väl kvart i 9 och Sandra ringer. Det första hon säger är att hon plussat och att jag ska bli pappa. Jag blev helt tyst och kunde inte få fram ett ord. Så många tankar virvlade runt i huvudet på mig. Sandra som skulle till jobbet sa att hon var tvungen till att lägga på och ensam stod jag kvar en lång stund.
Jag skulle vara ensam i 2 timmar till och jag trodde det skulle bildas en stor klump i min mage. Men det gjorde det inte, det kändes faktiskt bra. När jag kom tillbaka till mina kollegor inne på jobbet ville jag bara berätta för alla. Men det kunde jag givetvis inte göra. Dagen gick så sakta och jag ville bara hem och prata med Sandra.
Jag kom ihåg att vi satte oss ner och pratade när både jag och Sandra var hemma. Jag kunde inte riktigt smälta det, tror inte jag gjort det fortfarande. Det är mycket svårare för pappan att sätta sig in i det då det är mamman som bär barnet.
Nu känns det hursomhelst hur kul som helst. Jag har verkligen gått in för det nu och det känns hur bra som helst. Att jag "bara" är 20 år ser jag inte som ett hinder, snarare tvärtom. Jag har heller inte hört något negativt från någon än så länge och det känns kanon.
Såhär ligger det till och det känns hur underbart som helst!
Du och Sandra kommer att bli mycket bra föräldrar
det är jag säker på.
Kramar Lena
kom ni överrens om att behålla barnet tillsammans?
grattis till din papparoll!! :) hoppas allt kommer gå bra! kram
hejsan!
har skumläst din nya blogg nu och det ska bli kul å se eran bebis när han/hon väl är ute i världen :) nästan så man själv vill ha en liten!
vet ni könet på barnet eller ni vill vänta å se? :P
Vad kul att ni ska bli föräldrar!, och roligt att läsa en pappablogg, det finns det ju inte så många av. jag är nitton år och bor också i karlskrona:) ska få mitt första barn i april.
Åh vad roligt att höra!
Och vad härligt att läsa om din reaktion! Jag har nog inte riktigt fattat förrän nu, när min Ludde är strax över året, att han faktiskt är min! Det är ingen som ska ha tillbaka honom, han är min och jag kommer få uppleva hela hans liv tillsammans med honom! Vilken känsla :D
Önskar er all lycka med er lilla bebbe!
Tack för svaret ;D
Ska lätt fortsätta läsa din blogg, det ska bli kul att följa! :)
