StudentFarsan

Nu var det bra länge sedan jag skrev och får ta 10 minuter och plita ner ett inlägg.

Som ni kanske förstår är det full rulle, både i skolan och här hemma. Är så trött på allt som har med skolan att göra. Jag tillbringar all min vakna tid till att plugga, förutom 2-3 timmar varje dag som jag försöker träffa Melvin. Har sovit i snitt ungefär 5 timmar varje natt denna veckan och det kommer inte bli mycket mer sovande nästa vecka heller.

Men Melvin går det bättre och roligare för. Han har lärt sig säga mamma, iaf när han blir ledsen eller om Sandra går iväg. Kanske inte så oväntat eftersom han tillbringar mycket tid med henne. Vi har också lärt honom vad lampa är. Frågar man honom "var är lampan?" säger han "AH", tittar upp i taket och pekar på lampan. Så duktig har han blivit på bara en vecka.

Häromdan när han och jag lekte i hans rum hände en ganska rolig sak. Han ställer sig upp vid hans lära-gå-vagn  och gick iväg med den. Blev riktigt snopen att han kunde gå iväg med den själv, man märker att tiden går fort. Jag försöker njuta av varje sekund jag träffar honom för det är inte mycket.

Jag har ständigt ont i huvudet, är stressad och irriterad eftersom det är så mycket i skolan. Även om jag pluggar alla vakna timmar hänger jag inte med och det är jag inte ensam om i klassen. Problemet är bara att man inte bara kan strunta i det och skjuta upp det. Jag kan inte sluta även om jag mår skit. Det är verkligen inte roligt att skälla på Sandra för minsta lilla hon säger men eftersom jag mår som jag mår blir det så. Det känns tråkigt då Sandra alltid ställer upp och jag får så dåligt samvete. Hon är guld värd...

Nu ska jag sova för imorgon blir det plugg som vanligt. Godnatt på er!